Palle är ensam i världen
av Jens Sigsgaard
översatt från Danska av Marianne Eriksson
Raben & Sjögren

Det är tidigt på morgonen.
Palle krypper upp ur sängen. Nu tänker han inte sova längre.
Det är visst mycket tidigt, för det är så tyst. Men solen skiner in genom fönstret och Palle är inte ett dugg sömnig.

Palle smyger ut i hallen och bort till mammas och pappas rum.
Han öppnar dörren och tittar in. Så går han fram till mammas säng. Mamma ligger inte i sängen.
Då går Palle och tittar i pappas säng, men pappa ligger inte heller i sängen.
Var är mamma och pappa?

Palle tvättar sig lite grann. Sedan ser han efter i vardagsrummet ot köket, men han kan inte hitta någon.
Så går han tillbaka till sitt eget rum. Men han tänker inte gå och lägga sig. Nu ska han klä på sig och gå ut och leka.
Palle tycker att det är roligt att vara ensam hemma så tidigt på morgonen.

Så går Palle nerför trappan och ut på gatan.
han får inte gå ut utan att be om lov, men mamma och pappa är ju inte hemma. Och nu ska Palle gå ut och leta rätt på dem.
Det står en buss alldeles utanför porten.
Palle tittar in i bussen. Inte en människa finns där. Det finns inte ens en konduktör och inte heller någon förare. Inte en människa någonstans.
Palle - är ensam i hela världen!

Palle går in i alla affärerna, men ingenstans finns det några människor - de är borta allesammans.
Palle går in i gottaffären och tar lite choklad. Han vet att man inte får göra så annars, men nu är han ensam i hela världen, och då gör det ju inget.

Palle tycker att det är roligt att vara ensam i hela världen. Han går in i en fruktaffär och äter några äpplen. Han orkar inte äta upp all frukten, men han stoppar två apelsiner i fickan.
Vart har alla människor tagit vägen?

I gathörnet står en buss.
Palle klättrar upp och sätter sig på förarplatsen. Han vrider på ratten och trycker på knappar och drar i spakar och leker att han är bussförare.
Brrrrummm - plötsligt börjar bussen köra framåt! Palle blir ganska rädd först. Men sedan blir han glad. Nu är han bussförare på riktigt. Nu ska det gå undan!
Palle hittar inget signalhorn. Han ropar Tuut-tuuut då och då i stället. Det behövs egentligen inte, för det finns ju inga människor någonstans.

Palle är så glad för att han är ensam i hella världen. Nu kan han göra precis vad han vill.
Han kör bussen till Rådhusplatsen. Sedan kan han inte köra längre, för det står en annan buss mitt ute i körbanan.
Palle kan inte bromsa, så han kör rätt in i den andra bussen!
Pang!
Palle faller ner från förarsätet och ut på gatan, men han slår sig inte.

Dörren står öppen till den fina banken, där folk brukar hämta pengar.
Palle går bara in och hämtar en hel påse med pengar, för han är ensam i hela världen, och då är ju alla pengar hans.
Palle är så glad att han sjunger i högan sky.
Nu har han massor av pengar. Nu kan han köpa allt vad han vill ha.
Han ska köpa en kniv och en boll och en cykel och en racket och en flygmaskin och allting i hela världen.

Palle går in i en affär för att köpa en kniv. Det ligger en väldigt snygg kniv i fönstret, den ska han köpa. Men Palle får ingen användning för alla pengarna, för det finns ingen människa i affären att betala pengar till. Då blir Palle arg och häller ut alla pengarna på gatan.

Palle får syn på en stor fin röd brandbil med stege. Han går in i bilen och sätter sig bakom ratten.
Tu - tut - tu - tut!
Han trycker på alla knapparna och drar i alla spakarna.

Motorn börjar brumma och så kör den stora brandbilen.
Palle håller ett stadigt tag i ratten, men han är inte rädd. Det är bara roligt.
Han tar alla kurvorna fint.
Palle kör runt i hela stan, men han kan inte hitta någon eldsvåda.
Till slut stannar brandbilen av sig själv.
Det finns nog ingen bensin kvar.

Palle går in i parken där han brukar leka med alla de andra barnen i huset.
Han går rakt över alla gräsmattorna. Han ser mycket väl skylten som står där:
FÖRBJUDET
att beträda gräsmattan!
Men det gör detsamma, för han är ju ensam i hela världen.

Därborta på lekplatsen står gungbrädan.
Det skulle vara roligt att gunga en stund, tycker Palle. Men det går ju inte, för han har ingen att gunga tillsammans med.
Om han åtminstone haft Kerstin eller Per att leka med!

Han går vidare och kommer till en stor och fin biograf där de ger Kalle Anka. Palle vill gå på bio.
Det är ingen konst att komma in, men det är alldeles mörkt därinne och det är ingen film på duken.
För det finns ju ingen som sköter filmapparaten.

Palle har blivit ganska hungrig nu. Det var länge sedan han fick någon mat.
Han går in på ett flott hotell, men all maten är kall.
Då försöker Palle koka korv. Men det går inte så bra. Vattnet kokar över och korvarna spricker.

Nu är det inte alls roligt längre att vara ensam i världen.
Palle längtar efter sina kompisar. Han längtar efter pappa och mamma också.
Allra mest efter mamma.

Palle sätter sig i en bil och kör omkring för att se efter om han inte kan hitta någon människa någonstans.
Han kommer ända ut till flygplatsen.

Palle går ombord på planet och flyger rakt upp i himlen, högt högt upp bland molnen.
Planet stiger högre och högre och plötsligt stöter det mot något.
Det är visst månen.
Och stackars Palle, han faller och faller.

Palle börjar skrika - och så vaknar han.
Han sitter i sin säng.
HAN HAR DRÖMT ALLTSAMMANS!
Så kommer mamma in.
"Men Palle, hur är det fatt, varför skriker du?"
" Å, mamma, jag drömde att jag var ensam i hela världen, och jag kunde göra precis allt vad jag ville. Men så blev jag så trött på att vara alldeles ensam. Det var tur att jag bara drömde."
Så kommer Palle upp i en faslig fart, och här sitter han på lekplatsen bland alla sina kompisar.
Å, vad Palle tycker det är skönt.